Ur Ragnar Rylanders bok ”Doktorn, min bostad gör mig sjuk

 NEDANSTÅENDE hämtat från Ragnar Rylanders bok ”Doktorn, min bostad gör mig sjuk”.

http://www.biofact.se/reports/pdf/Doktorn%20min%20bostad.pdf

Ibland tolkas de rapporterade besvären som allergiska och i vissa fall kan de kliniskt diagnostiseras som astma. Det är viktigt att inse att astma – en inflammatorisk sjukdom i luftvägarna med variationer i lungfunktionen – kan utvecklas genom åtminstone två olika patologiska mekanismer. Det ena är en sensibilisering med bildandet av IgE antikroppar och akuta reaktioner vid exponering för det relevanta antigenet. Den andra mekanismen är en sensibilisering av olika inflammatoriska celler – främst T-lymfocyter - med åtföljande utsöndring av inflammatoriska mediatorer. Reaktionen uppträder efter exponering för en mängd olika agens som har förmåga att irritera slemhinnorna. Denna reaktion omfattar inte IgE antikroppar eller mastceller. I en befolkningsgrupp med besvär relaterade till inomhusmiljön är denna ospecifika inflammationen den viktigaste orsaksfaktorn till astma. Allergi mot mögel förekommer men är ovanligt.
Besvären kommer några veckor eller månader efter inflyttning i den aktuella lokalen. Besvären kan tillta successivt och förutom besvär från luftvägarna kan värk i leder, perifera neurologiska besvär som bortfall av känsel samt hudbesvär uppträda. Skulle personen flytta till annan bostad kan överkänslighet för den exponering som ägt rum i den ursprungliga bostaden samt för agens som tobaksrök och parfym kvarstå i många år.
Vad orsakar besvären?
Under årens lopp har en omfattande forskning bedrivits för att ta reda på orsakerna till de besvär som rapporterats i inomhusmiljö. Intresset inriktades från början på kemiska ämnen men under de senaste åren har mikroorganismer kommit allt mer i fokus. Det är viktigt att inse att besvär inomhus inte förorsakas av ett unikt agens utan att många agens kan förklara de besvär som rapporterats och att man för varje enskilt fall måste definiera den relevanta exponeringen. Kunskapen om de olika ämnen som förorsakar besvär är relativt god och det är inte troligt att man genom att leta efter ”nya” typer av ämnen kan öka förklaringspotentialen nämnvärt. I det följande ges exempel på vanliga ämnen som kan framkalla de typiska inomhussymptomen. I ett enskilt fall kan flera ämnen förekomma samtidigt och ge olika typer av symptom. Ämnen som verkar utan att ge de typiska symptom som beskrivits inledningsvis såsom kolmonoxid eller radon behandlas inte.
Kemiska ämnen
Formaldehyd används i många produkter bland annat vid produktion av vissa typer av byggnadsmaterial. Klister baserade på urea-formaldehydingredienser kan vid felaktiga proportioner i tillverkningsprocessen leda till att spånskivor och annat limmat material t ex i möbler avger formaldehyd i gasform under långa tider. Gasavgivningen är störst under den varma årstiden vilket kan användas som diagnostiskt hjälpmedel.
Formaldehyd kan mätas relativt enkelt och gränsvärden finns fastställda. I dag är förorening inomhus av formaldehyd ett mindre problem men kan finnas kvar i vissa äldre byggnadskonstruktioner. Exponering för formaldehyd ger upphov till såväl slemhinneirritation som allergisk sensibilisering och ämnet är klassificerat som carcinogent.
Lättflyktiga ämnen av olika slag avges från byggnadsmaterial, särskilt i samband med målning, och från olika typer av hushållsprodukter t ex rengöringsmedel. Det rör sig om flera hundra olika ämnen som man kunnat mäta i inomhusluften. Ett sammanfattningsnamn är organiska flyktiga ämnen (volatile organic compounds VOC). Många av dessa ämnen ger upphov till irritation i luftvägarna enligt experiment såväl på djur som på människa. De koncentrationer där irritation uppkommer är dock väsentligt högre än de små koncentrationer som i regel uppmätts i byggnader med besvär inomhus. Exponering för VOC svarar troligen inte för någon större andel av de besvär som rapporterats i inomhusmiljö utom i fall där höga koncentrationer uppträder till följd av felaktigt hanterande av ämnena eller då ventilationen är undermålig.

Mätningar vid misstanke om "Sjukt Hus"

Att bli och varit utsatt för dålig inomhusmiljö kan utveckla olika typer av sjukdomar.
Framförallt sätts immunförsvaret ner, ökade infektioner som har svårt att få läkta, ökade inflamationer som gör att olika celländar känsligare därav ovanstående.
Genom att vistas i frisk luft och ta ett blodsockerprov som jämföres med ett blodsockerprov som tages efter ca 2-5 timmar inomhus i dålig miljö kan man där få ett utslag på hur högt blodsockret stigit.
Andra saker som händer är då att tröttheten blir påtaglig, kanske också ihop med "influensa" känslan med värk osv.........
Genom en annan kontroll skulle man också kunna få utslag nämligen att tröttheten också orsakats av förändringar i Sköldkörteln och då främst genom mätning av TSH hormonet.
Nu är det ett dilemma att personal på kommuner och miljökontor det får inga pengar till att uppdatera sig och därför förstår de väldigt lite. MEN vad de skall vet är att de skall företräda medborgarna och ge förslag på hur kontroller skall gå till.
T.ex. enligt lagen Miljöbalken är det verksamhetsutövaren ( den som hyr ut en bostad)  som har ansvaret och kostanden för kontroll av inomhusluften i bostaden så den inte orsakar något som kan orsaka ohälsa.
Detta kravet kan Miljökontoret sätta, men miljökontoret gör inga provtagningar själva utan skall se till att lagen följs. Det finns referenser från domstols utslag på att Miljöbalken gäller och att man har dömt så.
OM du har problem som du tror kan bero på inomhusmiljön:
Hänvisa till Miljöbalken och be Miljökontoret att du vill ha en luftkontroll på vad luften innehåller i din bostad. De prov som skall tas är VOC och MVOC samt provtagning av material som är svartprickigt t.ex. tapet som är eller har varit fuktskadad som är svart på baksidan eller annat med svart på. Detta lämnas in till Pegasuslabb eller till PPpolymer för analys av ämnen förekommande i sjuka hus, mögel etc.
Parkettgolv som är mörkfläckigt kan ha sin orsak i fuktvandring underifrån och medföljande kemiska ämnen som finns i betong som butanol mm. orsakar att parketten blir mörkar framförallt i skarvarna. Om den buktar upp kan också ha att göra med luften fuktighet.
Men....Miljökontoret i många andra kommuner "tror" mera på vad deras "allierade" säger, det finns oftast en viss sammankoppling mellan olika förvaltningar och ägande grenar i en kommun. Men. Miljökontoret skall följa lagen,  se Miljöbalken.
Det numera allt fuktiga vädret gör också att luftomsättningen då framförallt vattenmolekylerna med föroreningar har svårt att ta sig ut till fuktigare luft utanför bostaden. Så då fungerar oftast en luftrenare bättre men räcker inte till i ert fall vad jag kan förstå utan lägenheten måste utredas och saneras på ett adekvat sätt som är relaterat till problemet och inte vad man tycker passar.
Oftast luktar det inte för den oinvigde men den drabbade känner mycket av lukter och mår då också sämre.
Annan sak är att vid kontroll tillfället kanske det inte går att se eller mäta fukt men problemet finns i skadat material.